Säkramiljön.nu

Så här svarar AI.

Kort svar: det finns inga uppgifter om att Wallenbergarna får någon “kompensation” i betydelsen ersättning från staten eller liknande. Det de får är istället det man normalt får vid en sådan här räddningsaffär: ägande, inflytande och potentiell framtida avkastning.

Vad de faktiskt får

• Wallenberg-sfären går in med nytt kapital (del av ca 15 miljarder kr). (EFN.se)
• De blir ledande ägare / största ägare i Stegra. (SVT Nyheter)
• De får inflytande över styrelsen, bl.a. ordförandeposten. (SVT Nyheter)

Detta är i praktiken “ersättningen”:
👉 större ägarandel till ett lägre värderat bolag + kontroll över bolaget.

Hur man ska tolka det

• När ett bolag är pressat (som Stegra varit) går nya investerare ofta in på fördelaktiga villkor.
• Det kan innebära:
  • högre ägarandel per investerad krona
  • bättre villkor än tidigare ägare
• Men det är inte en garanterad kompensation – det är en riskinvestering.

Viktig poäng

Det betonas också i analyser att detta inte är välgörenhet:

• investerarna går in för att de tror att projektet kan bli lönsamt, även om risken är hög. (Omni)

---

✅ Sammanfattning:
Nej, Wallenbergarna får ingen “kompensation” i traditionell mening. De byter kapital mot ägande och makt i Stegra, och hoppas på framtida avkastning – men tar också betydande risk.

Vill du att jag förklarar vilka som kan ha “förlorat” mest på affären (t.ex. tidigare ägare eller långivare)?

Vad säger en industrihistoriker?

Ronald Fagerfjäll, mångårig skribent i Dagens Industri och produktiv författare om svenskt näringsliv har kommenterat Wallenbergs insteg i Stegra. Hans tanke är att Wallenberg gör satsningen för att rädda Sveriges anseende i världen. Det vore rationellt även med ekonomisk logik. Fagerfjäll eller AI  talar inte om kompensation för satsning på 15 miljarder.

I polemik med Fagerfjäll vill jag här hävda att beslutet grundas på en nyttokalkyl för Wallenbergsfären som marknad och allmänhet inte med nödvändighet har insyn i. Att ”vara men inte synas” gäller även i detta sammanhang, låt vara att delar ändå görs synliga. Att satsningen kan rädda Sveriges anseende är kongenialt med ”Wallenberg” som invånarna i Boden förhåller sig till.

P.S. Läs kommentar från Stig-Helmer på Swebbtv:s hemsida

hehe, det låter verkligen när katten skiter….
Stegra har fått nya extra 15 tusen Miljoner, SVT trummar ut att det är Wallenbergpengar, men sanningen är att Wallenberg endast gått in med 3 !!! Miljarder av egna pengar,….
I deras ruttna Värld, lite ”fikapengar”
De har mer än sjuka 1.000 Miljarder.
Att nu Wallenberg gått in med lite fikapengar, ska ses som att de GIVETVIs har en dold Agenda, med sin lilla ”Investering”….
Vad den är, kommer vi få se inom 1 År !
Men troligtvis är det nått med att roffa åt sig av våra Skatter och ifrån Svenska Staten ….

USA:s försvarsminister, ofta kallad krigsminister, Pete Hegseth höll ett tal i media om USA:s läge i Iran. Han räknade upp ett stort antal namn på höga iranska befattningshavare i krigsmakten, staten och samhället vilka hade likviderats. Namnet lästes upp följt av kort paus varpå ”dead” lades till. Hegseth utstrålade triumfatorisk eufori. Det rörde sig om ett stort antal namn. Hur många namn var det? Var det 20 namn kanske. En historiker kan undra hur det var med uttalet av namnen? Hade Hegseth språktränat? Litegrann som upprop av de som gått avgångsklassen i helvetesakademin, kan tyckas. Levande har möjlighet att rätta uttalet av sitt namn. Vi hade gärna vetat mer, inte bara namn+död.

Ingen ny problemformulering, men något som förtjänar att tas upp igen och igen. Trump gör upprepade utspel som väcker förakt hos motståndare och samarbetspartners. Nu även med växande intensitet hos sina närmaste. Står t.ex om Maga-rörelsen i dagens Aftonbladet. Vi som finns i periferin får nöja oss med tolkningsförsök av allt möjligt. Nära till hands är att försöka studera Trumps ansiktsuttryck. Men en konsument av media kan inte veta om bilden är autentisk eller om den är från samma tillfälle som tillhörande text. Det kan också vara förlegat att tala om autentisk bild. Bilder är ofta klumpigt retuscherade eller subtilt fotoshoppade. Redan det kan vara förlegat eftersom bilder kan AI-genereras både med personens utseende och uttryck, även med kringliggande element och miljö. Bilder torde även i fortsättningen spela en avgörande roll för tolkning, både icke-rörliga och rörliga, med färgskala eller gråskala. Trumps miner kan tolkas och förblir i betraktarens öga. Var kommer då föraktet in? Det beror också på betraktaren och hens ställföreträdare. Världsläget spelar in i förakt-statik-dynamik. Råder stopp i Hormuzsundet, då läser jag av och dömer Trump med påverkan därav. Har Trump utfärdat dödsdom över Iran och den persiska kulturen i alla dess delar i samma ögonblick som jag försöker läsa av en bild på Trump, då kan jag inte undgå att utläsa brist på bildning, naivitet och förljugenhet, särskilt med den frisyren. Med stigande förakt. Sorry Donald. 

När jag på äldre dagar kring år 2000 återupptog mina universitetsstudier stötte jag på en akademisk strid som jag fattade intresse för. Striden gällde tillsättningen av en professur i historia i min gamla lärdomsstad Lund. Kristian Gerner fick som sökande 2002 bedömningen som mest meriterad vetenskapligt, men den lokala lärarförslagsnämnden (lärare+studenter) motsatte sig honom. Jag blev mycket upprörd över den behandling Gerner fick, bl.a från en historiker i Lund med uttalad genusprofil. Jag valde att skriva ett protestbrev till rektor för Lunds universitet, Boel Flodgren. Hon var för övrigt jämnårig både med mig och Gerner (något som jag upptäcker i skrivande stund). Tydligen hade Flodgren i egenskap av rektor och jurist en hållning som starkt bidrog till att Gerner fick tjänsten med motiveringen som mest meriterad. Efter beslutet blev jag uppringd av Gerner som tackade för min protest och mitt engagemang. Det värmde en gammal lundensare på senkommen vift i den akademiska världen. Det var med djup sorg och saknad som jag fick dödsbudet om Kristian Gerner.  Jag fick aldrig tillfälle att fråga om hur han såg på AI i historisk forskning. När jag läser och hör honom tänker jag att AI på sin höjd kan bli ett minnesstöd. Det finns ju bevisligen så mycket som AI inte förmår omfatta. Vad betydde t ex relationer eller etik utanför historiefacket?

Så här ställdes frågan till AI:

Fick Kristian Gerner motstånd i Lund från historiker med genusprofil?

Ja – Kristian Gerner mötte faktiskt tydligt motstånd i Lund, och det hade delvis koppling till frågor som rörde genusperspektiv.

Vad handlade motståndet om?

När Gerner sökte en professur i historia vid Lunds universitet år 2002:

• Ett sakkunnigråd bedömde honom som mest meriterad vetenskapligt.
• Men den lokala lärarförslagsnämnden (lärare + studenter) motsatte sig honom.

Motiveringen var bland annat att:

• han ansågs ha en ”gammalmodig kvinnosyn”
• och att han inte visade tillräckligt intresse för genusperspektiv i forskning och undervisning

Detta är alltså direkt kopplat till det du frågar om: historiker (och studenter) med en mer genusorienterad syn på ämnet var en del av kritiken.

Hur starkt var motståndet?

Ganska kraftigt:

• Nämnden rankade ner honom trots toppmeriter
• Det blev en nationellt uppmärksammad konflikt i akademin
• Samtidigt fick han stöd från andra forskare (bl.a protester från professorer)

Hur slutade det?

• Rektorn gick emot nämnden och gav ändå Gerner tjänsten, med hänvisning till att han var bäst meriterad totalt

---

Slutsats

Ja — Gerner mötte konkret motstånd i Lund, och en viktig del av kritiken rörde just:

• syn på genusperspektiv
• och uppfattningar om hans kvinnosyn

Men det var inte en enkel konflikt mellan ”genushistoriker vs. Gerner” — utan snarare en bredare strid om:

• meriter vs. värderingar
• vilken roll genus ska spela i historieforskning

Stagnerar Swebbtv? Pågår förändringsarbete? Har Swebbtv problem med stigande ålder hos nyckelpersoner? Finns beslutsunderlag i form av publikundersökningar? Frågor kan uppkomma med åldersrelaterade iakttagelser. Bemanningen för fasta program ändras som t.ex gäller Lars Bern, Mikael Willgert, Chris Forsne med flera. Program med två eller flera i rutan ändras till soloframträdanden. Det kan fungera som förberedelse för att någon kan komma att avsluta sitt uppdrag. Nya personkombinationer för programledning prövas. Dessa iakttagelser räcker för att ställa frågor om pågående förändringsarbete. Det hela görs på ett sätt som kan väcka frågor, även om det sker på ett sätt som verkar vilja dölja ett intensifierat förändringsarbete. 

Karaktärsmord och totalsågning av kändisar är en stilart i sin egen förträfflighet. Stilarten utövas mest frekvent i muntlig tradition. Skriftlig framställning har en annan riskprofil. Inte minst ifråga om juridiska implikationer med förtal som skapat nya spärrar. Kritik av offentliga personer kan odlas i olika grader, nota bene både positivt och negativt. Negativt, utan att kunna klassas som fullbordad fördömelse, har Anne Ramberg omtalats i Expressen 30 mars 2026 av Sofie Löwenmark och i webbtidningen Kvartal 4 april 2026 av Hanif Bali, debattör, poddare och fritidspolitiker i Österåker (M). Kritiken inriktas på Rambergs insteg i Iran-diskursen, med noll bakgrund och tvärsäker uppfattning som självutnämnd expert om Folkets mujahedin. ”För den som inte känner till organisationen kan den kanske säljas in som en exiliransk oppositionsgrupp med snygga ord om demokrati, kvinnors rättigheter och frihet”, skriver Bali. Han fortsätter: ”Det mest imponerande med den här sortens människor är inte deras naivitet, utan deras självförtroende”. Här handlar det om en person som varit generalsekreterare i Sveriges advokatsamfund och sedan några år ordförande i styrelsen för Uppsala Universitet med den betydelse och ryktbarhet som det medför. Ramberg förekommer också titt som tätt i kändisreportage som vän till kungafamiljen. Medias grepp om Ramberg, nu rörande hennes engagemang för en förtrycksorganisation Folkets mujahedin kan med enkel research uppgraderas till slutlig fördömelse och förtappelse. Som jurist har Ramberg extraordinära resurser att gå i svaromål medialt eller rättsligt. Vi är många som vill ta del av hennes svar.

Momssänkning från tolv procent till sex procent den 1 april, 2026 är efterlängtad av Sveriges konsumenter. Men medför det en prissänkning med motsvarande antal kronor? Priset på en hårdost som idag kostar 112 kr/kg förväntas minska till 106 kr/kg, det vill säga lite drygt fem procent.  Hur kan jag då själv kolla i den butik jag handlar? Om jag vill ta ett stickprov kan jag ta en produkt som är lätt att jämföra dag ett med nästa besök dag två. Så kan du fortsätta. Tänk på att välja exakt samma produkt, samma förpackning och samma lagringstid som anges på förpackningen. Vänta några dagar så att förpackningarna som låg i disken sålt slut och att nya har fyllts på. Har kilopriset minskat med cirka fem procent ? Har literpriset minskat med cirka fem procent på drycker?