Fråga till AI: Vilka områden kommer att utvecklas långsamt inom AI

Jag skulle göra prognosen för Sverige 2026–2040 så här. Det viktiga är att skilja mellan att ett yrke försvinner och att delar av arbetet automatiseras. Svenska studier pekar hittills främst på det senare. AI-exponeringen är dessutom högst i språk-, text- och informationsintensiva arbeten. (AI Sweden)

Min prognos: vilka yrken står starkast?

Yrkesområde	AI-påverkan 2026–30	2030–40	Varför
Skog, naturvård och fältarbete	🟢 Låg–medel	🟢 Medel	Kräver fysisk närvaro, terrängbedömning och improvisation
Bygg, renovering, hantverk	🟢 Låg	🟢 Medel	Varje arbetsplats är fysisk och unik
Elektriker/VVS/installation	🟢 Låg	🟢 Medel	Fysisk problemlösning och ansvar på plats
Omsorg och personlig assistans	🟢 Låg	🟢 Låg–medel	Mänsklig kontakt + fysisk hjälp
Sjuksköterskor/undersköterskor	🟢 Låg–medel	🟢 Medel	AI tar analys/dokumentation, människan gör mycket av vårdarbetet
Miljötillsyn/fältinspektion	🟢 Låg–medel	🟢 Medel	Kombination av dokument, juridik och verklig observation
Transport	🟡 Medel	🟡–🔴 Hög	Autonoma fordon kan förändra sektorn, men långsamt
Lärare	🟡 Medel	🟡 Medel	AI tar mycket förberedelse, administration och individualisering
Jurister	🟡–🔴 Hög	🔴 Hög	Textanalys och juridisk research passar AI mycket väl
Ekonomer/redovisning	🔴 Hög	🔴 Mycket hög	Standardiserade informationsflöden
Administratörer	🔴 Hög	🔴 Mycket hög	Dokument, registrering och kommunikation är AI-vänligt
Översättare/copywriters	🔴 Mycket hög	🔴 Mycket hög	Nästan helt digitalt arbete
Programmerare	🔴 Hög	🔴 Mycket hög	AI kan producera och kontrollera stora mängder kod
Kundservice	🔴 Hög	🔴 Mycket hög	Digitala agenter kan hantera stora delar av kontakterna

Det här ligger ganska väl i linje med Arbetsförmedlingens äldre men fortfarande relevanta automatiseringsanalys: maskin-/processoperatörer och montörer hör till de mer automatiserbara grupperna, medan omsorg och kvalificerade högskoleyrken haft lägre traditionell automatiseringsrisk. Arbetsförmedlingen uppskattade att cirka 21 procent av arbetade timmar kan automatiseras under en tioårsperiod, men samtidigt att nya jobb tillkommer. (Arbetsförmedlingen)

En särskilt intressant grupp: ”verklighetsyrken”

Jag tror att vi kommer att få en tydligare skillnad mellan två sorters arbete:

AI-vänligt arbete

information → analys → text → beslut → information

och

AI-svårt arbete

verklighet → observation → fysisk handling → människa → ansvar

Det senare kommer att vara mycket svårare att automatisera.

Därför är exempelvis skogsarbete intressant

En AI kan analysera:

satellitbilder
laserskanning
trädhöjd
tillväxt
markdata
väder
priser
virkesvolymer
transportkostnader

och föreslå vilka träd som bör tas ut.

Men när skogsmaskinen eller skogsarbetaren kommer till platsen kan verkligheten vara annorlunda:

”Det där trädet står fel.”
”Marken är för blöt.”
”Här går en gammal körväg.”
”Det finns en bäck bakom beståndet.”
”Det här trädet bör sparas trots modellen.”

Det är just kombinationen AI + mänsklig fältkompetens som jag tror blir stark.

Samma sak gäller miljötillsyn

Detta är faktiskt ett område där AI kan bli mycket kraftfull utan att ersätta människan.

Tänk en miljöinspektör som får en AI-assistent som på några minuter går igenom:

20 års tillstånd → tillsynsrapporter → provresultat → avvikelser → beslut → bolagsförändringar → domstolsavgöranden → kartmaterial → tidigare klagomål.

AI kan sedan säga:

”Här finns fem avvikelser som verkar ha samband.”

Men inspektören måste fortfarande åka dit och kontrollera:

Vad finns faktiskt på plats?

Det är ett exempel på ett yrke som jag tror kommer att förändras kraftigt utan att försvinna.

2030–2040 blir mer intressant

Jag tror att den verkliga brytpunkten inte är ”Kan AI göra jobbet?”

utan:

”Kan AI göra jobbet billigare än människan, inklusive kostnaden för fel, ansvar, kontroll och fysisk utrustning?”

Det är en mycket högre tröskel.

Exempelvis kan AI redan skriva en juridisk promemoria. Men ett företag kan ändå behöva en jurist eftersom någon måste:

stå bakom bedömningen
förstå klientens verkliga situation
hantera motparten
ta ansvar
uppträda inför domstol.

Och här kommer en oväntad effekt

AI kan faktiskt göra vissa praktiska yrken mer attraktiva.

Om AI kraftigt minskar behovet av:

administratörer
juniora ekonomer
enklare programmerare
textproducenter
analytiker
kundtjänstpersonal

kan efterfrågan på människor med praktisk kompetens öka.

Arbetsförmedlingen konstaterar också att automatisering historiskt inte bara har inneburit att arbetstillfällen försvinner; yrkesroller förändras och nya kompetenskrav uppstår. (Arbetsförmedlingen)

Det finns dessutom redan ett svenskt tecken på att AI:s första arbetsmarknadseffekt kan handla mer om vem som får jobben än om massarbetslöshet. En studie som AI Sweden lyfter fann att sysselsättningen bland yngre i AI-exponerade yrken hade minskat med upp till 5,5 procent i början av 2025, medan utvecklingen var bättre bland yrkesverksamma över 50. (AI Sweden)

Min rangordning

Om jag skulle försöka förutse vilka människor som har bäst arbetsmarknad 2040, skulle jag sätta följande kombination mycket högt:

1. Fysisk kompetens
2. Teknisk kompetens
3. Förmåga att använda AI
4. Förmåga att bedöma verkligheten självständigt
5. Social kompetens och ansvar

Den verkligt starka arbetstagaren blir alltså sannolikt inte ”anti-AI”, utan:

en människa som kan göra sådant AI inte kan göra – och samtidigt använder AI bättre än andra människor.

Detta är också varför jag skulle placera skogsskötsel, bygg/hantverk och miljötillsyn relativt högt på listan över framtidssäkra områden, även om AI kommer att förändra arbetsmetoderna kraftigt. OECD uppskattar exempelvis att omkring 34,4 procent av de svenska arbetstagarna redan finns i yrken där minst 20 procent av arbetsuppgifterna skulle kunna utföras minst dubbelt så snabbt med generativ AI. (OECD)

Om man vill gå ett steg längre är nästa intressanta fråga vilka svenska yrken som kan få högre löner just därför att AI slår ut enklare kontorsarbete. Där tror jag att utvecklingen blir ganska överraskande.

Försvaret i valrörelsen

SVT erbjuder mycket om valrörelsen, men har det varit helt tomt om Försvaret? Är det en överenskommelse bakom? Tänker SVT-ledningen att deltagarna får själva ta initiativ, eller är det ett påbud? Förhållandet mellan ”folk och försvar” har aldrig varit tystare. Anfall från Ukraina mot Ryssland och vise versa där drönare används har länge förekommit, i alla fall sedan 2022. Härom dagen kom ett aktuellt reportage i SVT. Men nyheter och debatt i Sverige har varit mycket återhållet. I alla läger har drönare bedömts ha stor potential. Aktiviteter bland små och större tillverkare har stigit oavbrutet, men utan nämnvärd rapportering.

Nu i samband med valrörelsen är det förvånande att teknik- och vapenföretag med drönare inte exponerats genom industrireportage från en rad länder. Är det med avsikt eller saknas tillåtelse från högre ort?

Med tanke på de vanligt förekommande reportagen är det förvånande att media inte satsar stora och resurser.

FRÅGA till AI: Hur bidra till fred i Mellanöstern?

Om målet är att faktiskt bidra till fred i Mellanöstern, snarare än att bara ta ställning för den ena sidan, skulle jag dela upp det i fyra nivåer: omedelbart våldsstopp, humanitärt stöd, säkerhet och en politisk slutlösning.

1. Stöd ett varaktigt slut på kriget

Det viktigaste är att alla aktörer pressas att:

respektera folkrätten och skydda civila,
stoppa attacker mot civila,
frige kvarvarande gisslan,
avväpna Hamas och förhindra att Gaza används som bas för nya attacker,
säkerställa obehindrat humanitärt tillträde,
stoppa tvångsförflyttningar och andra åtgärder som omöjliggör en framtida fred.

Det är viktigt att inte göra stödet till civila beroende av vilken sida man sympatiserar med. Israeliska och palestinska civila måste ha samma principiella rätt till liv, säkerhet och värdighet.

2. Stöd humanitärt – men genom seriösa kanaler

För en privatperson är detta sannolikt det mest konkreta man kan göra.

Jag skulle prioritera etablerade aktörer som arbetar med exempelvis:

sjukvård
vatten och sanitet
mat
barn
flyktingar
återuppbyggnad
psykologiskt stöd.

Sverige har under 2026 fortsatt ett omfattande humanitärt stöd till Gaza och regionen; regeringen anger bland annat stöd via UNICEF, WFP, UNDP, ICRC och UNFPA. (Regeringskansliet)

3. Stöd en politisk lösning – inte bara ett vapenvilaavtal

Här tycker jag att den avgörande frågan är vad som ska komma efter vapnen.

En fungerande modell behöver enligt min bedömning innehålla:

Israel

rätt att existera som stat
säkerhet mot terrorism och raketattacker
säkerhet för den israeliska civilbefolkningen.

Palestinierna

rätt till självbestämmande
egen fungerande stat
frihet från ockupation och permanent militär kontroll
möjlighet till ekonomisk och social utveckling.

Det är därför tvåstatslösningen fortfarande är central i svensk och europeisk politik. Den svenska regeringen beskriver en förhandlad tvåstatslösning, grundad på folkrätten, som den hållbara vägen där Israel och Palestina kan leva sida vid sida. (Regeringskansliet)

4. Det svåra: skapa incitament för fred

Här tror jag att Sverige och EU kan göra mer än att bara uttala sig.

Man kan exempelvis kombinera:

Ekonomiskt stöd → politiska krav → säkerhetsgarantier → återuppbyggnad.

Palestinska institutioner som reformeras, bekämpar korruption och avstår från terrorism bör få omfattande stöd.

Samtidigt bör Israel erbjudas ekonomiskt och diplomatiskt stöd för en fredsprocess, men möta konkreta konsekvenser om man exempelvis fortsätter en bosättningspolitik som undergräver möjligheten till en palestinsk stat. Sverige har under 2026 redan drivit på för hårdare EU-åtgärder mot extremistiska bosättare och den illegala bosättningspolitiken. (Regeringskansliet)

Och en viktig princip

Jag skulle försöka undvika två förenklingar:

”Om Israel bara slutar slåss blir det fred.”

och

”Om Hamas bara besegras blir det fred.”

Ingen av dem räcker.

En varaktig fred kräver samtidigt israelisk säkerhet, palestinskt självbestämmande, fungerande palestinska institutioner, avväpning av terroristgrupper, territoriella och politiska kompromisser samt internationella garantier.

Det är också viktigt att inte låta konflikten importeras till Sverige genom antisemitism, islamofobi eller hot mot människor på grund av deras uppfattningar eller ursprung. Den svenska regeringen betonar uttryckligen att konflikten inte får leda till hat och hot i Sverige. (Regeringskansliet)

Vår kommentar: Det kan ses som ett personligt nederlag att ställa frågan om fred i Mellanöstern till AI. Sluta inte att tänka självständigt! Svaret genom AI är ändå ett stöd för kritiskt tänkande. Det behövs mer än någonsin i debatten inför valet den 13 september. Debatten handlar inte alltid om att söka fred utan om att söka fel i motståndarens politik. Partierna måste avkrävas förslag på vad som kan göras för att bidra till varaktig fred. Det kravet kan också ställas till alla debattörer.

FRÅGA till AI: Hur bidra till fred i Mellanöstern?

1. Stöd ett varaktigt slut på kriget

Det viktigaste är att alla aktörer pressas att:

respektera folkrätten och skydda civila,
stoppa attacker mot civila,
frige kvarvarande gisslan,
avväpna Hamas och förhindra att Gaza används som bas för nya attacker,
säkerställa obehindrat humanitärt tillträde,
stoppa tvångsförflyttningar och andra åtgärder som omöjliggör en framtida fred.

2. Stöd humanitärt – men genom seriösa kanaler

För en privatperson är detta sannolikt det mest konkreta man kan göra.

Jag skulle prioritera etablerade aktörer som arbetar med exempelvis:

sjukvård
vatten och sanitet
mat
barn
flyktingar
återuppbyggnad
psykologiskt stöd.

Sverige har under 2026 fortsatt ett omfattande humanitärt stöd till Gaza och regionen; regeringen anger bland annat stöd via UNICEF, WFP, UNDP, ICRC och UNFPA. (Regeringskansliet)

3. Stöd en politisk lösning – inte bara ett vapenvilaavtal

Här tycker jag att den avgörande frågan är vad som ska komma efter vapnen.

En fungerande modell behöver enligt min bedömning innehålla:

Israel

rätt att existera som stat
säkerhet mot terrorism och raketattacker
säkerhet för den israeliska civilbefolkningen.

Palestinierna

rätt till självbestämmande
egen fungerande stat
frihet från ockupation och permanent militär kontroll
möjlighet till ekonomisk och social utveckling.

4. Det svåra: skapa incitament för fred

Här tror jag att Sverige och EU kan göra mer än att bara uttala sig.

Man kan exempelvis kombinera:

Ekonomiskt stöd → politiska krav → säkerhetsgarantier → återuppbyggnad.

Palestinska institutioner som reformeras, bekämpar korruption och avstår från terrorism bör få omfattande stöd.

Och en viktig princip

Jag skulle försöka undvika två förenklingar:

”Om Israel bara slutar slåss blir det fred.”

och

”Om Hamas bara besegras blir det fred.”

Ingen av dem räcker.

Kommentar: Det kan ses som ett personligt nederlag att ställa frågan om fred i Mellanöstern till AI. Sluta inte att tänka självständigt! Svaret genom AI är ändå ett stöd för kritiskt tänkande. Det behövs mer än någonsin i debatten inför valet den 13 september. Debatten handlar inte alltid om att söka fred utan om att söka fel i motståndarens politik. Partierna måste avkrävas förslag på vad som kan göras för att bidra till varaktig fred. Det kravet kan också ställas till alla debattörer.

Risk och osäkerhet i miljön

Det är mer representativt att se miljön som osäker och riskvarierad än det är att se miljön som säker. Idag har vi t.ex fått erfara att varningssystemet som skulle testas kl 15 inte fungerade. Det var ett test och då får man vara beredd på att utfallet kan bli vad det blir. I media rapporteras händelsen som vore det ett misslyckande. Nu samlas erfarenheter för revidering av larmsystemet SE Alert.

En annan händelse idag var att fel har upptäckts i samband med förhandsröstning. Kanske några tusen som blivit felregistrerade enligt valmyndigheten. I reportaget beskrevs möjliga fel. Först i slutet av reportaget klargjordes att den röstningsberättigade kan göra om valet på valdagen. Då skulle det ersätta den tidigare, så att bara valdagens röst skulle registreras.

Dessa två exempel är dagsfärska. Med tid och resurser skulle vi finna ett oändligt antal exempel om vi söker i ett universum med händelser som definieras efter osäkerhet och risk.

Skillnaden mellan risk och osäkerhet är att en risk går att mäta och beräkna, medan en osäkerhet innebär att vi inte vet vad som kan hända. I båda exempel ovan är både osäkerhet och risk närvarande. I fallet Alert SE kan risk beräknas för räckvidd. Osäkerheten går inte att beräkna, men oförutsedda hädelser kan inträffa som reaktioner hos främmande makt med intressen att skada Sverige.I fallet med registrering av röster är det genuin osäkerhet som ger relevant karaktäristik av ett beslutsproblem för ansvarig nivå i samhället.

I fortsättningen kommer även konsekvensanalys. Det kan avse en händelse eller flera händelser isolerat eller av varandra beroende. Då börjar det bli krävande…

Gör Amanda Lind till landshövding för Västerbotten & Norrbotten

Efter att ha hört Amanda Lind i partiledarutfrågning SVT kan konstateras att hen har förmågor som kan tas tillvara ”nu, omgående och i ett sammanhang”. Frasen är hämtad från borggårdstalet år 1914 av konung Gustav V. Det funkar även här. Du stannade till för att tänka, eller hur? Landshövdingsuppdraget ses vanligen som en reträttpost som tilldelas äldre trotjänare som senkommen belöning eller som en plats i karantän. Amanda Lind har visat sig stridbar och kunnig i framtidsfrågor, med alla de kontroverser som hör framtidsfrågor till. Ikväll visade hen takterna i pris- och skattepolitik för drivmedel. Hen hade bestämda åsikter om gruvor och förhållandet till samefrågor. Migration och krav på språkkunskaper låg henne nära. Med mera som är rena provkartan för Norrlandsfrågor.

Hennes roll som landshövding kan ge förutsättningar till förändringar i cementerad näringspolitik (tänk Stegra) och statlig administration och i alla frågor som tillkommer en vital länsstyrelse. Landshövdingen kan ta initiativ som drivs med både säker miljö och Sveriges bästa för ögonen.

Värderingskollaps i svensk rikspolitik

De är så, det råkar vara så eller det har styrts dithän, att vi har en kraftig övervikt av kvinnliga partiledare i årets val. PK-media, woke-media tar knappast upp den aspekten i analyser eller rapporter. Irrelevant. När en väljare funderar på ställningstaganden kan det antas att levande personer finns med i mer eller mindre ständiga funderingar. Tankar på personer levandegör och strukturerar mycket av tankeprocesserna. Det handlar ofta om ianspråktagande av stora delar av upplevd tanke- och minneskapacitet. På området politik kan persongestalter fungera som minneshjälp. En känd minnesmodell är Loci-metoden eller minnespalatset, och är en klassisk teknik för att minnas information genom att koppla den till platser, att föreställa sig ett fysiskt rum för att med tanken flytta sig från sak.

I rikspolitik kan man hålla bilden av de olika partiledarna från vänster till höger. Låt oss kalla det Politicus-metoden. Det räcker med porträtt. Som situationen är idag blir det sex kvinnoporträtt och tre mansporträtt. Så kan det se ut i förenklad form. I det dagliga har vi inte partiledarna på linje, men resonemang om värderingskollaps kan föras med porträttbilder samlade i tanken på andra sätt. Det blir ett nötande under många månader inför ett val med appropriering av politiska element på dessa bilder av partiledarna i Sverige. Antagandet här är att tanke- och minnesprocesserna leder till en ökad feminisering av det politiska fältet. Om vi då tänker oss att processerna pågår i signifikant omfattning under, säg året för ett val är det rimligt att anta påverkan i feminiserad riktning. Efter ett eller två riksdagsval kan påverkan bli så betydande att vi kan tala om värderingskollaps på sakområden där kvinnor och män, efter vetenskapliga studier visat signifikanta skillnader. Har redan kollaps inträtt i försvarsfrågor? När det gäller energifrågor har kollaps förmodligen redan inträffat.

Skämt åsido

Snart är det allvar, valresultatet. Media har efter senaste opinionssiffror från Novus med skärpa pekat på väljarnas ansvar när valresultatet föreligger. Aftonbladet med tillskyndan från S-profiler pekar tillspetsat att valet står mellan tolv SD-ministrar och Magdalena Andersson. Genom att ta bort Åkesson i den tillspetsade jämförelsen hoppas man skrämma väljare som attraherats av SD och TIDÖ. Det må stå sossarna fritt att vässa vapnen. Men även väljarna i sin helhet kan ha anledning att känna efter ordentligt, även med hjälp av hotbilder, relevanta hot eller struntsnack. Alla, eller så många som möjligt bör tänka över sin hållning. Det är i vart fall inte läge att skämta bort allvaret i en kommande förändring av regeringsmakten och att mer än tidigare visa respekt för oliktänkande.

Varför tar vi inte ministerkandidaterna från Lund?

Nu vet jag varför jag tycker att Magda är så tråkig. Först idag blev jag medveten om att hon är uppvuxen i Uppsala. Dåliga nyheter. Hon har en präktig stil med ödmjuk framtoning. Hennes klädstil är vald med tanke på tillfälle och publik. Häromdagen bar hon en helveckad kjol, något som vi sällan ser på kvinnor i någon ålder alls. Helveckad kjol på någon föranleder frågan om den blir skrynklig om bäraren sätter sig, gnidande riksdagsbänken. Ganska improduktiva tankar i en hård politisk miljö. Vecken tar fokus från politiken. Helveckat går nog att köpa i Uppsala så djävla tråkig som den stan är. Hennes frisyr i page (?) med en slinga kyskt förd bakom örat, så att inte håret stör skrivbordsarbetet för en rikshushållare som räknar på skatter eller en god hustru i hushållsarbetet att hacka lök.

Hennes retorik och val av metaforer har undergått en förändring. För ett halvår sedan var det ”samla i ladorna” i var och varannan mening. Nu är det bräkandet som dominerar… ”äähh… äh… mmääh”.

Det parti som satsar på något annat än Uppsala kan räkna med mig. Yrhättan Busch, som har visat sig i allt utom i helveckat på sin roadshow lär bli fast i Uppsala efter köpet av drömstugan vid Fyrisån. Uppsala har inte blivit mindre trist av den hårdhudade husaffären.

Feminisering av svenska riksdagspartier

Sex av åtta partier har kvinnor som ledare. Är det förhållandet något som diskuteras? I statsmedia? I dagspress? I sociala media? I andra media? Utan att bege mig ut på jakt efter belägg kan jag nöja mig med att utgå från min egen upplevelse. En bedövande tystnad är min upplevelse. För en komparativ studie krävs observationer i många lager. Jag nöjer mig med reflektioner på ytan i topplagret. Från vänster till höger. V har en ledare som nyligen fått stark kritik för brev till terrorister i Hamas. Dessutom kritik för dålig debattdisciplin. Mp har garderat med dubbelt ledarskap med feminint tilltal. S har en ledare som i hög grad kan sägas ingå i ett kollektivt ledarskap, sosseadeln, som kritiserats för mycket men kanske inte för feminisering. C har en kvinnlig ledare som toppat med åtta procent i opinionssiffra, i blotta förskräckelsen. C har spelat på det feminina i syntes med det traditionellt maskulina i C. Krispartiet L testar nu en kvinnlig ledare med bilan hängande över sig. KD har en kvinna som är flörtigare än vilken mansgris som helst. M har en ledare som låtit sig feminiseras genom att visa upp makan, prästen i tid och otid. SD är den enda ledare som skulle kunna ha skylten ”real men do not eat sushi” i pannan under den flottiga frisyren.(AI säger ”an outdated cultural joke or macho stereotype”) Svänger pendeln lagom till valet 2030?

Finn felet i bilden!

Bilden är från tidningen Mellanbygdens reportage hos EFS bönhus i Svarttjärn 20 augusti 2026, Svenska kyrkan, Burträsk-Lövångersbygden.

Rätt svar: På sista raden på psalmtavlan har liten tvåa använts för psalm 201. Antagligen hade alla stora tvåor redan gått åt för 202, 752, 722, 249. Liten sifferskylt används normalt för att ange nummer på psalmvers.